#3-2013 AmstaffNytt Uppvärmningen är lika viktig som träningen i sig.

Uppvärmning inför aktivitet

Uppvärmningen är lika viktig som träningen i sig. Utan den kommer prestationsförmågan att sänkas och skaderisken ökar markant. Alla hundar utsätts för plötsliga påfrestningar, vare sig de är i tjänst eller i häftig lek med andra hundar. Ett vanligt exempel är att ta ut hunden från en kall bil på vintern för att rusa runt och leka med andra hundar. En bra uppvärmning tröttar inte ut hunden utan ökar blodcirkulationen och värmer upp musklerna. Uppvärmning ska ge hundens kropp en behaglig övergång från vila till aktivitet. Syftet är att effektivisera träningen och minimera skaderisken. Det ska vara en positiv upplevelse som förbereder hunden på träning, oavsett i vilken gren eller ras. Genom att värma upp, kommer hunden att öka prestationsförmågan och därmed få ut mycket mer av träningen. Uppvärmningens effekter på hunden:

–        Hjärtfrekvensen ökar på ett behagligt sätt.

–         Andningen ökar i takt med intensiteten.

–         Temperaturen ökar i kroppen vilket ger följande effekter: Blod och vätska i vävnaden flyter lättare, vilket förbättrar transporten av näringsämnen och syre ut till de arbetande musklerna. Vävnaden blir mer töjbar. Nervfibrernas förmåga att leda impulser förbättras, vilket leder till att nervimpulserna går snabbare. Syret avges lättare från hemoglobinet och myoglobinet. Ledvätskan blir tunnare, vilket ger förbättrad smörjning av leden. Genom att ledbrosket suger upp ledvätska, ger uppvärmning bättre stötdämpning i leden. Kommunikationen mellan muskler och nerver förbättras och det i sin tur ger bättre balans och koordinationsförmåga. Hunden ökar även koncentrationen. Vi förbereder hundens kropp fysiologiskt vilket ökar prestationsförmågan.

Uppvärmningen beror på hur hög intensitet du väljer att träna hunden på och vad hunden specifikt ska träna. Ju högre intensitet, ju högre krav ställs det på uppvärmningen. Stora yttre belastningar (styrketräning), explosivitet, hårt öppningstempo, stora rörelseuttag kräver längre uppvärmning med högre intensitet än t. ex ett distanslopp som kräver uppvärmning på låg intensitet. Generellt ska uppvärmningen pågå i ca 10 minuter och uppåt.

En uppvärmd hund har möjlighet att sträcka ut i sin fulla längd. Efter uppvärmningen är hunden beredd att göra en krävande kroppsansträngning utan att löpa särskilt stor risk att skadas. Tävlande hundar som förväntas prestera måste vara friska och skadefria.

Återhämtning

Återhämtningen är viktigare än man tror. Återhämtning innebär att hunden varvar ner efter träning genom stretch, avslappning och utfodring. Fodret ska helst intas runt 60 min efter träning för bästa resultat. Fodret ska då innehålla protein, kolhydrater och mycket vatten. Det som händer om hunden inte äter efter en träning är att hundens kropp börjar bryta ner muskler istället för fettet. Skillnaden beroende på om hunden äter direkt efter träning (inom ungefär 1h) så är antingen 48 timmars återhämtning eller 2 veckors återhämtning.

Nedvarvning

Syftet med nedvarvning är att återställa hundens kropp till vila efter ett träningspass eftersom den behöver tid att lugna ner sig. Cirkulationen hjälper till att transportera bort slaggprodukter och mjölksyra i muskeln som hunden tränat och den kommer att återhämta sig snabbare. Detta gäller inte enbart vid styrketräning. Även efter distansträning så kommer musklerna att behöva få bort lite slagg och mjölksyra från musklerna. Med nedvarvning menas att hunden gradvis minskar intensiteten för att få en behaglig övergång till vila. När hunden t. ex tränat benmuskulaturen ligger en stor del av hundens blodvolym kring dess benmuskulatur och under hundens aktivitet arbetar muskelsammandragningarna med att hjälpa hjärtat att pumpa blodet tillbaka till hjärtat igen. Om vi hastigt avslutar aktiviteten, kommer hundens kropp att få svårare att omdirigera blodvolymen till vilonivå. Utan nedvarvning kan hunden upplevas vinglig till följd av att hjärnan får för lite blodtillförsel, vilket inte leder till någon positiv efterkänsla efter passet. För hundar med hjärtproblem är det extra viktigt att varva ner. Under träningen bildas också slaggprodukter bl. a mjölksyra som endast kan transporteras bort vid en låg intensitet, d.v.s. en nedvarvning. . Processen bör ske i minst 10 minuter, tänk dock på att ju högre intensitet ni haft, desto längre nedvarvning krävs. Totalt tar nedvarvningen ca 10-20 minuter.

Muskelbristning

En muskelbristning uppstår när en eller flera muskelfibrer går sönder. För att förstå vad som händer måste vi först se närmare på vad en muskelfiber är.

En muskel är uppbyggd av en stor mängd parallella muskelfibrer. Varje muskelfiber är en enskild långsträckt cylindrisk cell uppbyggd av mindre, parallellt arrangerade så kallade fibriller.

Fibrillerna är i sin tur uppbyggda av ännu mindre beståndsdelar kallade filament . Fibrillerna är mycket tunna. De snor ihop sig om varandra och bildar på så sätt en tjockare tråd – en muskelfiber. En muskelfiber kan dra ihop sig och sträcka ut sig.

Fibrerna sitter ihop i större klungor och bildar något som kallas fascikel. En muskel består av flera fasciklar och är omgiven av en muskelhinna. Vid en muskelbristning kan antingen hela muskeln vara skadad eller bara någon eller några av beståndsdelarna, hela fasciklar eller enskilda fibrer.

Skadan uppstår oftast i samband med explosiv träning/lek eller någon annan form av överbelastning. Skadan orsakar en lokal blödning i och kring den trasiga muskelvävnaden.

Symptom

En muskelbristning är otroligt smärtsamt och uppstår plötsligt i muskeln. Om skadan uppstår i samband med till exempel löpning är den oftast ytlig och omfattar endast några få fibrer. Om den däremot sker i samband med en plötslig tung belastning, explosiv träning eller lek med annan hund kan större skada uppstå.

I samband med en ytlig muskelbristning kan hunden fortfarande använda muskeln, men det är smärtsamt. Är muskeln avsliten kan hunden inte använda den alls. Är muskeln helt avsliten kan man både se och märka det och svullnaden är mycket stor.

En hund som drabbats av en ytlig muskelbristning påvisar hälta och hunden kan få en lätt svullnad och man kan känna en liten knöl.

Efter några dagar kan det skadade området bli missfärgat. Det beror på att det uppkommit en blödning.

Orsak till muskelbristning

Det kan finnas olika orsaker till att en fiber skadas. En muskel har (beroende på hur vältränad den är) förmåga att utföra en viss mängd arbete under en viss tid, sedan behöver den återhämtning. Denna mängd arbete kan uppnås vid kortvarig stor belastning eller vid långvarig mindre belastning. Är hunden i dålig form kommer den snabbare till det stadium då den kan få en muskelbristning. Muskeln blir utmattad och trött, och det finns risk för att den blir skadad. Här finns fler exempel på vad som brukar orsaka denna typ av skada: Träning i sandtag, bollkastning, skyddsträning och vilda lekar med andra hundar.

Hunden löper större risk att skada sig om den tränas utan först ha värmt upp. En plötslig belastning kan skada en ”kall” muskel. Detsamma gäller om en muskel har blivit kraftigt avkyld, då är den stel och känslig för belastning.

Man kan även göra misstaget att börja träna hunden för tidigt efter en skada och därmed belasta muskeln/vävnaderna mer än de kan tåla.

Det är viktigt att inte börja träna hunden om den har en överbelastad och utmattad muskel

Muskelkontusion.

Om hunden får ett slag (kontusion) mot en muskel kan en större eller mindre del av muskelvävnaden skadas av direktvåldet. Slaget orsakar ofta en smärtsam lokal blödning i muskeln. Oftast har dock själva muskelvävnaden tagit större skada i form av avslitna fibrer, vilket vanligtvis leder till en längre läkningstid.

Rehabilitering

I det akuta skedet efter en muskelbristning kan man för att minska svullnaden och blödningen lägga på ett tryckförband. Ovanpå förbandet kan i akutskedet en kylpåse läggas i smärtstillande syfte. Kylpåsen får dock aldrig läggas direkt mot huden/pälsen då det finns risk för köldskador. Förbandet kan sedan släppas under några minuter för att sedan anläggas lösare. Dagarna som följer bör du inte företa dig något annat än ordinär vardaglig försiktig verksamhet.

Eventuellt kan du använda inflammationshämmande medicin för att ta bort irritationen som uppstår i muskeln. Man ska dock inte ta denna medicin den första dagen, eftersom det kan göra att skadan börjar blöda på nytt. Det är bra att behålla förbandet om skadan de första dagarna.

Behandlingen och rehabiliteringen vid muskelkontusionsskador baseras på hur allvarlig skadan är, vilket i sin tur beror på graden av rörelseinskränkning. En kontusionsskada på en muskel som har resulterat i en intramuskulär blödning leder till försämrad böjning/rörelse och innebär längre tid för läkning och rehabilitering.

Behandlingen och rehabiliteringen vid muskelbristningar är beroende på omfattningen av de sönderslitna muskelfibrerna. Vid muskelbristning finns t ex Grad I att hunden har lätt smärta och svullnad men har fullt rörelseomfång. Grad II innebär måttlig smärta, viss defekt i muskulaturen lokalt vid fiberbristningen, svullnad och minskat rörelseomfång. Grad III innebär mer intensiv smärta och större svullnadsgrad och sämre rörlighet samt att en måttlig till stor defekt kan kännas vid beröring lokalt där fibrerna har gått sönder.

Redan i början kan hunden röra hela muskeln, dock utan att belasta den. Låt den skadade muskeln vila några dagar, men så snart smärtan på hunden minskat är det bra om hunden börjar använda muskeln försiktigt. Det gör att cirkulationen i muskeln ökar, och skadan läker fortare. Här kan en lokal behandling med Novafon eller vibrationsträning hjälpa till med att hålla igång cirkulationen i muskeln.

I ett senare skede kan belastad träning påbörjas. Man måste dock värma upp ordentligt innan man belastar muskeln. Belastningen ökas gradvis.

Skadan läker på sex till åtta veckor. Vänta med att träna hunden tills den fått tillbaka full styrka i muskeln och värm upp och stretcha ordentligt.

Om hunden påvisar smärta har man gått för snabbt fram. Det kan ta många veckor för hunden att komma över en muskelbristning, och går man för snabbt fram kan skadan komma tillbaka så att man får börja om från början igen. Ta kontakt med din fysioterapeut så hjälper denne dig att komma igång med rehabiliteringen.

Förebygg muskelbristning

Värm alltid upp hunden ordentligt före träning. Kasta ALDRIG boll eller pinne åt en hund som inte är uppvärmd.

Om det är kallt se till att hålla musklerna varma med täcke.

Om hunden är otränad ska belastningen på musklerna ökas långsamt vid träning för att undvika muskelbristningar. Lägg upp ett genomtänkt träningsschema för just din hund, baserad på hundens förutsättningar och målsättningar.

Stretching

När hunden tränas drar/ spänner den musklerna om och om igen och även efter träningen kvarstår en viss anspänning i muskelfibrerna. Genom att stretcha hunden direkt efter träningen kan du hjälpa musklerna att slappna av, vilket också ökar blodcirkulationen och underlättar återhämtningsprocessen.

Huruvida stretching kan förebygga muskelvärk är emellertid ett sedan länge omtvistat ämne. Förr trodde man att mjölksyra var orsaken till att man fick muskelvärk efter träning, på 70-talet trodde man att den berodde på spasmer i musklerna, sedermera antogs de mikroskopiska bristningar som uppstår i musklerna vid träning vara orsaken. Och enligt de senaste forskningsrönen uppstår muskelvärk främst till följd av excentriska, eller bromsande, rörelser och då på grund av att halten av neuropeptiden CGRP, en så kallad smärtmediator, ökar i muskeln. Bromsande rörelser i snabb hastighet verkade vara det som orsakade mest träningsvärk/muskelvärk.

Stretching kan till viss del förhindra smärta eftersom den ökade blodgenomströmningen hjälper till att transportera bort mjölksyra och slaggprodukter från muskler och leder. Massage kan eventuellt lindra värken. Det finns goda anledningar att ta sig tid att stretcha ordentligt efter ett träningspass. Stretching håller musklerna smidiga och förhindrar att de blir styva och korta, vilket också främjar rörligheten och förebygger stelhet i senor och leder.

Men det är väldigt viktigt att du är försiktig när du stretchar och gör övningarna lugnt och metodiskt. Ryckiga rörelser kan slita av de känsliga muskelfibrerna och orsaka mer skada än nytta, så se till att hunden slappnar av ordentligt. Tänj sakta ut muskeln tills du känner ett lätt motstånd och håll kvar i det läget i minst 15 sekunder, öka sedan spänningen en aning och håll kvar ytterligare 15 sekunder.

All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar hunden inte rörlighet, kommer den att bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet leder i sin tur till minskad funktionalitet i hundens träning och i vardagen och är ofta anledningen till att skador uppstår.

•    Definitionen för rörlighet kan beskrivas som förmågan till rörelseutslag i en eller flera leder. Hundens rörlighet kan begränsas av olika komponenter, som t.ex. skelettstrukturer, muskler, senor, ledkapslar, ligament, fett och hud. Den största begränsningen av rörlighet utgörs dock av musklerna. Stretching (eng. strech = töja ut) är det begrepp som i folkmun ofta används som ett samlingsnamn för all typ av töjningsaktivitet.

Fyra enkla strechövningar:

BILD: 1

Stretcha ut hundens bakben i rörelseriktning bakåt genom att hålla ett stadigt och stödjande grepp om hundens överlår, strax ovanför knäleden, och den andra handen som stöd under hundens underben strax under knäleden. Håll kvar i cirka 15 sekunder.

BILD: 2

Byt sedan grepp och för bakbenet rakt fram. För benet längs med hundens sida i riktning mot hundens framben. Håll kvar i cirka 15 sekunder.

BILD: 3

Håll ena handen som en skål runt armbågsleden och den andra håller du som ett stöd under tassen. Röta ut benet så att det blir rakt och för det långsamt uppåt. Håll kvar i cirka 15 sekunder.

BILD: 4

Lyft upp ena benet och placera handen som är närmast huvudet på utsidan av armbågen och skuldran. Denna hand ska enbart ligga emot så att inte armbågsleden faller utåt. Armbågsleden ska INTE vara rak, utan naturligt böjd. Din andra hand som är närmast hundens bakdel för benet bakåt och uppåt, så att bog och skuldra följer med i rörelsen.

Om hunden visar motstånd till maximal utsträckning så ska ni stanna i den positionen som hunden accepterar. Jämför höger benen med vänster benen och kom fram till vad som är normalt. Påvisar hunden smärta vid stretchningen ska ni omedelbart kontakta fysioterapeut eller veterinär för vidare konsultation.